The days slooowly go by

Så har denna dagen med förflutit.
Nu kan jag sova lugnt med sammanfattningsvis. Det tackar vi för :)

Det har varit en svår dag stundvis med vissa prövningar från både det ena och andra hållet men fortf. allt som allt är läget OK.

Mormors katt är avlivad, 18 år hann hon bli.
Mor min har för första gången satt sin fot i mitt hem, det var tufft men nödvändigt för fridens skull.
Peter lever, det är alltid trevligt ;)
Rösten är sakta men säkert på väg att återvända.
Well, Im glad with the situation. Tålamod tålamod, det börjar ta sig. Det blir en intressant resa man nu styrt stegen in på och jag har på känn att den blir lärorik med tanke på alla nya perspektiv man får smaka på.

Att sakna får en även att lära känna sig själv och ens hjärtas röst blir allt klarare och högre.
Allt är solklart för mig.

Kreativiteten flödar och noggranheten är något som infunnit sig i mina skapande händer. Undrar vart allt leder.
Det lär leda till en utställning tyder det alltmer på och shiet vad skoj det hade varit!

Jag växer och gror ikapp med solens stärkande strålar och vindens härdande ryck och slit.

Sleep tight, Peace!

Mer död...

... än levande är jag i skrivande stund, dock vill/vågar jag ändå påstå att allt är fint här.
Det är så fint som det kan bli just nu.

Music Maestro!

I torsdags, mitt i all jobbstress, pilade jag iväg till tandläkarn då min tandvärk vägrat ge med sig under en längre tid.
Och visst fanken var det inte konstigt - jag låg visst inne med en infekterad rot.
Mycket märkligt då denna tanden påstods vara rotfylld... hrm!
Efter en hårdhänt behandling och en ynklig ursäkt taxerades jag likförbaskat för besöket och som grädden på moset sattes jag på en antibiotikakur som heter duga.
Det dröjde inte länge förrän kroppen var matt och jag var väck i bollen.
Fredagen gick med nöd o näppe att jobba.
Väl hemma satt jag dock inte länge ner då chansen att pysa ut och göra Peter och hans vänner sällskap yttrade sig.
Jag bangade givetvis inte :)

Dock var jag hyyyyfsat död efteråt. Vaknade morgonen därpå med halsont och mör kropp, så där fick det minsann vara stopp.
Resten utav dagen spenderades med Tha Man och det frossades onyttigheter lite då o då.
Allt som allt en helt ok dag, trist att jag inte kan sitta i solen dock med tanke på antibiotikans bieffekter.

Kvällen avslutades ironiskt nog med film som tvärstannade mitt i allt trots att vi t.o.m. körde den i en annan dvd-spelare med hahaha!
(Lugnt Peter, jag har fixat tillgodokvitto idag hihi!)

Slocknade som ett djur och vaknade ännu mer mörbultad idag.

Det ekar tomt på sätt o vis här hemma.
Men det fixar lillpysen snabbt o lätt (inte är han tyst av sig inte haha!) då det blev tidigare hemfärd med morsdag o allt i åtanke.
Nej gott folk, det blir te och telefonluren nu.
Peace!

PS: visst vågade jag, i slutändan, efter saknad att ta steget och medge.

Helt appropå...

... någon mer skulle vilja att det införskaffades alkolås på mobilerna?
Kanske direktkoppla till en hjälpande jour istället då respektive plockar fram luren och slår nr på måfå?

Hur som haver så rullar dagarna på och jag bloggar allt sämre, men det är ju till det bästa då min tid går till jobb i mängder.
Lördagen är den sista schemalagda dagen denna månaden (who knows, kanske rent av söndagen ploppar in med rent jobbmässigt) och då har jag sammanlagt jobbat åtta dagar i sträck.
Hua! Men det känns bra. Faktiskt. Helskönt att känna att man gör nytta, att man rullar in lite kulor på kontot och framförallt ha att göra! Lovely.

Men det stannar inte där inte. Jag får slåss för mig själv. En hel del faktiskt.
Jag står på mig i olika sammanhang titt som tätt dagligen och får sticka fram en stolt haka då jag slår tillbaks när man märker att vården blir en allt tuffare marknad att ligga ute och flyta på.

Men det gör inget. Jag växer. Skinnet på nosen blir grövre och ryktet mitt stärks sakta men säkert - sätt dig inte på mig tack stuket.

Blixtar o dunder, magiska under - jisses vad himlen öppnade sig och nu vräker både ljusa sken och vatten ner.

Bingen snart, tidig morgon imorrn - jag längtar. Tänka sig, jag längtar till jobb... oki lite att ta i, men jag trivs ja jag trivs så fint så.

Nu återstår att fixa plugget - håll tummarna åt mig är ni snälla.

En sidotanke som myllrat i skallen allt oftare på mig är en saknad... en endaste saknad efter en endaste gammal vän... Endast en... avvaktar lite till.. men vem vet... snart så?
Kanske begick jag ett misstag?

Peace ouuut!

She Works Hard For The Money...

Jahapp gott folk, its been a little while.
O inte mycket uppdatering blir det här inte för timmen är mycket och jag är sömnig.
Dock vill jag bara stolt och minst sagt lättad tillägga att jag vid slutet av denna månaden inte längre är beroende av samhällets kapitaler, dvs jag ska småfira att jag nu står på egna ben igen. Thank God :)

Nu ska jag snart släpa in mannen i bingen och typ storkna innan hövvet når kudden.

Mobilen är på lagning och snart jag snaaaart blir det bilder här igen, gissa om jag längtar!

Peace!

Nice Day

Inte mycket att rapportera om idag egentligen mer än att allt har gått i ett och att lillpysen är hemma nu - mys i mängder när jag får träffa honom första dagen på min vecka för då är det oftast när han fortfarande slumrar i sin middagsvila, han slår upp ögonen när jag försiktigt och så tyst som möjligt sätter bredvid honom och sedan ser man i hans blick att han förstått att jag är där.
Då pilar han sig upp och klättrar snarast möjligt upp i min famn med stora ögon, ett fast grepp om en och med ett leende av trygghet.

Det är lätt en av de ljusa stunderna i min vardag.
Det och att bl.a. lägga sig på sin sida av sängen som mannen värmt upp medans man borstade tänderna.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen - its the little things that matter.

Idag är en bra dag. Imorgon blir säkert en ännu bättre dag. Förändringens timma är nu kommer och har redan gjort entré i mitt liv. Nu återstår det bara att se vad som komma skall.

Då min mobil knasar enormt i form av att andra funktioner träder i kraft när dem inte ska och att det bara går att använda "den lilla" kamerafunktionen på den (gissa om den skall in på service snart he!) så bjussas det endast på en kass egobild... Frustrerande det där eftersom jag fullkomligt älskar att plåta.
Men men, den som väntar på något gott i guess ;)



Peace aiiight!


PS: Eftersom du inte efterlämnade några spår i form av t.ex. mailadress väljer jag att svara på kommentaren du lämnat på mitt senaste inlägg här:
Manel, vännen, jag har aldrig använt ordet mobbning om dig, faktum är att jag aldrig ansett mig ens berättigad att kalla mig mobbad även ens under mina tuffaste år här på jorden.
Jag har med andra ord inte påstått att du har mobbat mig, vi kände ju knappt varandra - jag har endast talat om dig med glimten i ögat och skämtat om hur du gav en stryk när vi var små.
Jag håller inget agg alls, har aldrig ens varit det, tror du är en shysst tjej med skinn på näsan, jag hade dock aldrig plockat upp ett gräl med dig - jag är övertygad om att dina försvarsreflexer inte är att leka med ;)


Im Yours!

All strength is needed but at least all love is found. And not just any love, but nothing less but the one and only true love.
Now time has its entrance. Patience will be my sister i need.

I Still Love, More Than I Ever Thought My Poor Heart Ever Would Experience.

Forever yours, beyond my love, beyond.





 - Peace -

avstickare...

Jag var bara TVUNGEN att göra en "Egoina" på hemvägen efter att ha lämnat av Alex på dagis...
 - hysteriskt fjortisfniss på det, man tackar :P

Peace!


Its gonna take a while...

... för mig att vakna till denna morgon känner jag.
Inte för att jag är sömnig och jag längtar inte ens tillbaks till sängen, men mest för att kroppen är kvar i ett "öööhhh-läge".

Inte många knop i helgen här inte, förutom att min nya mani/hobby är att sortera här hemma i skåpen nu haha!
En hobby jag nu inser hade varit nyttigare att ha liggandes i mitt intresse tidigare i mitt liv, men bättre sent än aldrig i guess.

Det jag även lärt mig på det är att jag nog behöver investera i packlådor av något slag, för vars sören ska jag göra av det som jag vill sortera bort?
Så for now är hallen en enda stor packlåda (bara byrån faktiskt, men what the hey) och köket är nu hur sorterat o fint som helst, ack det är så man nästan blir tårögd av att ens öppna den rena o fina besticklådan hahaha!

En del mys med lillpysen, lite mindre trots denna veckans gång, ett par sprillans nya hörntänder har även gjort entré.. hum what else?
Peter ska på fyskoll idag inför nya jobbet - hålla tummarna för honom idag även om jag vet att det kommer att gå finfint.

Naj gott folk, jag pelar in lite bilder istället och tar tag i disken här hemma.

 - lillpysen sprang uppför trappan till rutschkanan om och om igen (åkte givetvis nerför den helt själv med) medans jag mest satt och chillade efter att ha oroat mig ett tag för att sedan inse att han redde ut saken själv.
Gissa om han sov gott efteråt moahahaha! :P
 - maskrosor i överflöd, jag tycker att dem är bland de vackraste som finns, oavsett om folk kallar det för ogräs eller inte - uthålliga är dem om inget annat!
 - är det någon som vill berätta för mig... was is das? inget aning vilket sort detta är, förmodlisch en jäkligt vanlig en?
 - grönt är skönt!
 - i väntan på att lillkillen ska åka ner... igen :P

Peace, aiiight!

Not much...

som händer idag, trots att det finns en del som står på "to do"-listan.
Vädret känns väll kanske inte sådär hyper-motiverande men det är bara att hang in there och ta tag i grejer och mest av allt bara envisas.

För den som söker skall finna och den som väntar på ngt gott...

Och på tal om det skall jag passa på att slinka in med dagens ros - som går till Peter.

 - sked och popcorn i högsta hugg!
 - Mahognyögat, andra boken av serien Landet Innanför skrivna av Maud Mangold!

Denne man har minsann visat prov på enträgenhet och vilja av stål, han hinner inte ens bli av med jobbet förräns han redan fixat nytt.
Inte illa pinkat och jag är mucho stolt och minst sagt impad! Yeah you go!

 - knyckt från nordqvist.se btw.


Peace aaaiight!

Värsta myset

Ja är det inte en riktig mysdag idag så säg?
Mulet och grått, för att inte tala om hur blåsigt och kallt det är.
Det resulterar i att jag drar på mig extra sockor (vilket påminner mig om att det nog är dags att investera i raggsockor minsann), tänder småljus här hemma och bänkar mig en stund med en god bok i soffhörnet med knäna under hakan.

Alex går runt och leker med sin nyvunna och kära skatt - nämligen en drös med småbilar sen halvbrorsans yngre tid!
Så idag, i kombination med ledigheten (visserligen ett "måste" kvar på listan min att ta itu med) så blir det bara hopkok av mys på högsta nivån här hemma känner jag på mig.

Här blir det pyssel, chill och framförallt ett lugn som ligger som ett täcke över en.












Peace!

Eine snabbis!

Yesyes, det blir ett snabbis-inlägg här då jag passar på att pausa i mitt.
Det blir ju som väl känt full rulle resten av dagen då lillpysen skall hämtas, babysim vankas och sen allt husbestyr som hör därtill när man anlänt innanför dörrn mot kvällen.

Gick upp tidigt som vanligt idag men drog mig lååångt fram till Peter stod i dörröppningen fullt påklädd och skulle ila iväg.
Pussade hejdå med värsta grymma tuppkammen i skallen och sakta men säkert vaknade kroppen till liv igen.

Liten frulle och sen lite småpyssel hemma fram till klockan slog sju och då hade jobbet icke hört av sig - håller mig beredd ifall man skulle bli inringd nämligen.

Sen satte jag igång med att sy gardiner tack vare Peters mamma då jag fick inspiration till en praktisk funktion.
Sedan ringde E och bad mig rasta hennes hundar vilket passade mig fint då jag ändå skulle lämna av en film sen gårkvällens mys.

 - shysst avslutning på kvällen!
 - kameramobilen klarar biffen än en gång!
 - knoppar brister...
 - skogsvinkel
 - Brasse och Rex söker undangömt godis :P
 - flätor är kanon när håret blivit längre och är mest bara i vägen!

Naaaj gott folk, nu kilar jag vidare, Peace!

brum brum!

Jahappja, då gick man opp tidigt på ren o skär pissreflex, men tur är att man lyckades somna om en liten gnutta - det är det fina med att gå upp tidigt annars, man blir faktiskt utvilad av att få sova till åtta! Lovely liksom.

Gårdagen spenderades i sann chillanda och avslutades med shysst käk på balkongen, vattenpipa, vin och massa läsning.
Vi förflyttade oss vidare in till soffläge när träsmaken väl hade satt sig i rövarna på oss och vi fortsatte läsa en smula.
Bingen, sedan tidig uppstigning som sagt.

Peter och jag drog på oss kläderna efter en snabb frulle och styrde stegen mot hans päron.
Där drogs den sedvanliga utstyrseln på och vips så var vi ute på vägarna med röda faran igen.
Najsnajs.

Vi mötte även upp ett annat sällskap vid Vallåkra och sedan åkte vi en rejäl runda fram till tretiden.
Vi körde genom Vallåkra, Örkelljunga,Kågeröd, Klippan och grillade på Hjälmsjö.
Efter även ett glasstopp så blev det hemfärd till slut.
Handlade även hem ingredienser till både ostbricka och grönt till vad som blev en fenomenal sallad.


 - ehum... rast?
 - Fia, Peters helsköna mamma! - The man himself
 - grilla var det ja!

Och så kommer vi till denna finurliga bild. För ett tag sedan frågade Peter mig i samband med mina småknasiga vänner var jag hittar dessa dårar varpå jag svarade att det inte var jag som hittade dem utan dem som hittade mig. Easy liksom
Nåväl, min radar för kufar gjorde sig påmind då denne konstige man dök upp under grillningen och var väl allmänt pain in the ass med tusen frågor för att sedan mest bara stå och titta på medans vi åt, hahaha!
 - jaaa seeer gut!
 - Tina och hennes ursöta vovve Jolle!
 - avrundat med värsta snygga brännan hahaha!

Korkade upp vinet igen och bara fetnjöt här hemma.
Och så voila blåste en dag förbi en, det är grymt skönt att bara ta det så här lugnt, att bara varva ner och vara.

Imorrn blir det fika i Kågeröd och sen grillning, vuxendricka och kubb! Ska även hinna med ett litet pass på jobb däremellan, Looovely!

Peace!


sakta men säkert...

... återfås krafterna igen.
Tömmas på vätska = inte mysigt. Thats all i have to say.

Nåväl, vad har hänt dessa gångna dagar då? I´ll tell you... I bilder såklart.

 - strax innan en sväng inom stan för inte allt för länge sedan...
 - varpå Peter använder en av livlinorna och ringer en vän haha!
 - ét voila! Un Gustav senare och saken är biff! (lägg märke till den suddiga kvalitén som jag fixat till, tro mig resten av kvällens bilder är om möjligt suddigare, i wonder why hahaha!)
 - påsken firades ytterligare en gång (ortodox sådan som kuriosa) hos kära mormor.
 - jag fann inspiration från vattendropparna i flaskan som jag gärna ville ha till liknelse av drakfjäll...
 - som resulterade i detta!
 - Alexander fick kläm på det här med isglass och med lyckad sammanfattning, att glass är gott!
 - Peter konstaterade även att öl från Lidl riskerar att vara jäst vilket kan bidraga till en av världens mindre lyckade födelsedagar vars första timmar spenderas i att hångla med toasitsen som om livhanken hängde på´t och slutligen lyckas (med mycket möda o stot besvär ska tilläggas) få i sig en födelsedags-mini-kladdkaka åtminstonde...
 - fler blommor borde ges till männen! Sådetså!
 - mormor konstaterade att man kan få plats med lillkillen i handle-kärran vid shoppingbehov...
 - och jag konstaterade att vattenpipa är gott!

För övrigt har dagarna kantats av mycket tänk, för mycket tänk, tokstädning (man kan seröst äta från golvet här nu, men så går det de dagar då huvudet rinner över av allt humhumandet i kombination med allt för få arbetsdagar) och jobb.
Det är skamligt så knas vårt systen funkar, både jobbmässigt och inom socialstyrelsen. I rest my case ang. båda ämnen.

Det är knas hur många gånger man hinner nysa under loppet av tre-fyra minuter och ännu mer knas hur mycket snor en näsa kan producera under dessa pollenfyllda tider btw...



Då vankas valborgsmässoafton och jag anar en tid av gamla, gamla och fina seder. Jag känner av en ankommande tid kantad av magi och vidunderligheter. Och jag ser fram emot detta antågande fenomen, det lär bli intressant.

Peace!

älskade du...

Musik
Jag tillhör en utav dem som kan bara krypa iväg till ngt mörkt och stillsamt ställe när jag blir dålig.
Jag blir inte sur och purken men vill gärna bara vara ensam och ifred.
Visst hade jag rätt i att jag behövde ladda batterierna.. och oj så rätt jag hade.

En annan sak då jag blir sjuk som kännetecknar mig som person vid sjukdom är att jag blir extra medveten om människorna kring mig som jag håller av. Jag blir liksom blödig, känslosam och himla tacksam för dem.
Förvarning typ.

Nu försvinner jag ett tag gott folk, för tickaren min behöver backa tillbaks till stillsamma och ensamma miljöer, men misströsta ej - jag återkommer.

(lånad av vimmelmamman)

Peace

Time to heal and meditate.

Ja nu är det nog tid för mig att ta en del tickande från klockan och lägga det på mig själv.
Det är en tid att trötthet och jag är snål med att bjussa på min energi.
Däremot har jag fått lön för mödan.
Som tidigare nämnt så flöt skallen runt med massa tänk ganska så nyligen.
Nu har jag tänkt färdigt och mycket med hjälp av Kinas ord i nacken.

Jag kom fram till en hel del och grunden lyder så här:
Visst finns saknad.
Men ingen saknad över att behövar försvara sig mot sådant man inte gjort sig skyldig av, inte om och om igen som vän.
Inte heller någon saknad över att behöva uthärda bull från "vänner" om varandra för att sedan inte stå för det.

Om jag ska få crap för att jag står för vad jag tycker så får jag ju ta det. Att slåss för mig och mina åsikter är något jag fått göra so far so why stop now.

Nej gott folk, rusta upp batterierna nu måntro?
Peace!

My man.

Nej hörrni, nu blir ett pluttinuttigt inlägg så varning för alla för alla som kräks av sånt ;)

Igår jobbade jag kväll, så jag sov längre på morgonen och var väll allmänt väck när Peter väl gick upp.
Han bäddade in mig då han råkat flytta på täcket kring mina ben.
Ja han riktigt lindade in mig som kåldolme.

När jag väl kommit hem från jobb - där det rått ett sådant kaos att jag fick pendla mellan tre olika våningar (men skoj vart det med måste tilläggas) så möts jag av första trevliga synen redan i hallen:
jag hade nämligen städat undan lite innan jobb och staplat upp en hög av otrevligheter i sopform som skulle slängas.
Den högen var väck.

Efter välkomstmys i hallen kraschlandade jag i soffan.
Peter frågade - som alltid om hur dagen varit, lyssnade och vi hamnade i en intressant jobb-diskution.
Varpå jag kommer på mitt i allt att jag hade satt igång en maskin tvätt som jag skulle hänga på tork.
Already done by the man himself!

Vidare in i köket - jajemen där hade Peter också varit framme.
Jag är fortfarande amazed över att ha det så här.
Det kommer ta en stund att vänja sig men ack så lycklig jag blir varje gång/dag.

It´s the little things that mean the most!

My man my man, I love him so! :)



Nej nu blir det jobbet snart. Peace!

guldkorn

Music

Ibland gör folk kring mig saker som dem inte har en aning om hur mycket det betyder för mig.
De har inte en susning om att det lilla de nyss gjorde förgyllde hela min bild utav dem, att jag uppskattar tanken bakom deras gester så fruktansvärt mycket, att det ligger kvar och surrar i mitt huvud fler veckor senare och får mig att le för mig själv.

Jag ler för de fina personerna i mitt liv gör mig lycklig och får mig att känna mig älskad.
Det blir ett rejält ljus i tunneln :)

Ville mesta bara säga tack.
Ni är mina guldkorn.

in sight

music

Rent automatiskt när det blir mycket virvel i skallen... så blir man är lost.
Vilsen bland kaoset i skallen just nu, but not to worry - håller redan på att sortera.
I miss a word or two of advise and wisdom.
Got any?
Här behövs kaffe, ingen cigg dock, och en del att begrunda.

Bollplanket hade gjort sitt nu...


Peace!

Rock steady!

La Musica

Igår flöt förbi en. Det blev en riktigt riktigt fin dag. Faktiskt.
Lillkillens farmor & farfar dök upp och hämtade upp honom inför min barnfria vecka...
Det känns knepigt det där o jag är osäker på om jag någonsin kommer att vänja mig vid att ha mitt barn så pass intensivt som dessa senaste halvt om halvt påfrestande två veckor varit för att sedan inte se min egen älskade avkomma på en hel vecka.

Men en sak är säker, jag är nog rätt duktig på att kunna skilja på min egen tid och våran tid tillsammans.
Jag vet när det är dags för mig att bara få vara Alma och då släpper jag loss med, ältar inte gammalt och går och bekymmrar mig, jag lever för nuet typ.

Så efter avlämningen av Alex blev det bara vuxet.
Väla, biltvätt och sedan styrde vi kosan rätt bort till Peters päron.
Där blev det påklädning (denna gången med lite mer erfarenhet av vad som skulle behövts sist - jag drog bandanan över hakan och tunikan runt skrevet, därav en skönare åktur haha!) och sedan satte vi av mot vägarna.
Vi åkte igenom massa landsvägar, skogar, förbi småsjöar och hamnade slutligen i Torekov vid hamnen.

Med undantag från en bensträckare (läs rumpavlastning) däremellan och där stannade vi en stund, njöt av värmen, vädret och att allt faktiskt luktade antågande sommar.
Sedan bar det av hemmåt.
Det är väldigt befriande för min del att få åka med, man får låta tankarna flyta på och gammla bekymmer försvinner, man får åka iväg själsligt med - hänger ni med på vad jag snackar om?

Helskön natur och utsikten... ja den fick det bli mental pictures på då jag icke skulle våga plocka fram luren för att knäppa några bilder :P

Väl tillbaks i Hälsingland beslöts det för grillat hos hans päron, so be it :)

Efter några glas o  en del skratt och snack så begav vi oss hemmåt.
Bilder får det bli liiite senare då hans papps knäppte av en del sedan knyckte jag kameran moahaha! :P

En del tankar som farit genom skallen på mig sedan igår...
1. Ang mc så följer jag en f.d. väns blogg där det nämns en bror som råkade ut för en olycka men klarade sig fint på sin mc.
Eftersom jag inte kan hålla truten här: Det låter som om denne i fråga inte ens tagit ett mc-kort måntro?
Nej jag tycker det låter lite skrattretande över folk som bygger upp oro inför snabba fordon.
Man kan likväl ta ett steg ut på vägen som fotgängare och dö knall o fall.
Min poäng är att det finns mången idioter där ute visst, men man behöver ju inte bygga upp det till ngt värre i skallen, dock är kunskap nyckeln till det mesta.
Läs på om det du skall pyssla med tycker jag. Sen kör på.

2. På tal om bloggar och f.d. vänner...
Det skulle vara ren lögn ur truten på mig om jag förnekade att jag följer fd vänners bloggar.
Visst gör jag det, klart att jag intresserar mig för vad som försigår i deras liv, det sticker jag inte under stol med.
Men jag har hamnat på en funderingars väg.
Funderar en del på dem, ibland saknar jag visst sällskap från vissa människor, ibland är stoltheten stor att svälja och ibland vet jag att jag gjort rätt i vissa saker/beslut.
Antar att jag bara hamnat på en väg av en del tänk bara.
Inget konkret taget i skallen och det lär väl stanna där i slutändan, men som jag tidigare sagt - man skall ta lärdom av de olika sitsar man sätts i, annars fortsätter cirkeln tills man fattat.

Naaj, nog med filosoferande nu får jag nog återgå to real life.

Peace och se nu till att njuta av solen!!

Gott nytt år o sånt...

önskar Moff och Groff typ!
 - är det inte vackert så säg!

BTW, det råder fullständig påskäggsmani här hemma...
 - peace på er!

Tidigare inlägg Nyare inlägg