And The Wind Turns Direction.
Ohoj, behöver väl knappast lägga till ett sedvanligt "long time no see" utan vi är nog alla rörande överrens att det lär bli spontanbloggande hädanefter om inget annat så för ett tag i alla fall. För gudarna ska veta att jag saknat bloggningen och känner mig rent av en gnutta ringrostig om sanningen ska fram.
Även tvekan om vad som bör eller rättare sagt är av vikt att faktiskt lägga fram eller inte.
Jag är på toppen/klimax av vad jag tror är den tuffaste perioden av mitt liv, måtte det vara så i varje fall.
Mina dagar kantas av den 100%iga praktiken på vad jag nu vågar avslöja är förlossningen där jag fullkomligt stormtrivs, fått axla betydligt mer ansvar och fått lära mig stiga ur "the box" ännu mer och sånt är ju alltid givande.
Förutom det har vi ju extraknäcket och för att sedan lägga på ett sånt där fint a la typiskt fet grädde på moset Almastyle så har jag även börjat plugga till diplomerad massör på det som jag dessutom finansierar helt själv (gissa om jag växer av den du!).
Kanta det med att vara ensamstående förälder varannan vecka och toppa med underbara gubben men vars arbetstider gör det hela spännande, skaka om, tillsätt is och voila - en creme de la Alma hahaha!
Nej, skämt åsido, detta är ICKE ett "buhu-vad-mitt-liv-är-hektiskt-inlägg", tvärtom, jag lever livet fullt ut men får även lära mig nytt om mig själv, hur stark jag faktiskt är och ja jag skrev just det!
Och vad jag kan tåla, hur man kniper mun i olämpliga lägen och hur man får finna stund att ventilera ibland, inse att man bara är människa men att bara jag själv kan leka StålAlma och ingen annan kan göra det åt mig
Puh! Det blev en himla lång och extremt grammatisk inkorrekt mening, men who gives a shit :)
Så för övrigt vill jag bara varna omgivningen om att jag INTE ignorerar dem men är dock så pass knökfull i kalendern min ett tag framöver så jag är en urusel och kass vän, inte att oroa sig dock då alla bekantskaper tycks vara som bortblåsta sedan ett tag - än en gång nej jag klagar inte, inser bara fakta och alla konsekvenser ligger på mig och där ligger dem fint men får förbli där framtill att antingen jag eller en annan vänlig själ förbarmar sig över mig och faktiskt bara frågar efter en fika och kan trots tajt schema :)
Peace my dear old ones!
- att komma i den gamla festblåsan gjorde susen för självförtroendet :D
- världens sandigaste unge haha!
Även tvekan om vad som bör eller rättare sagt är av vikt att faktiskt lägga fram eller inte.
Jag är på toppen/klimax av vad jag tror är den tuffaste perioden av mitt liv, måtte det vara så i varje fall.
Mina dagar kantas av den 100%iga praktiken på vad jag nu vågar avslöja är förlossningen där jag fullkomligt stormtrivs, fått axla betydligt mer ansvar och fått lära mig stiga ur "the box" ännu mer och sånt är ju alltid givande.
Förutom det har vi ju extraknäcket och för att sedan lägga på ett sånt där fint a la typiskt fet grädde på moset Almastyle så har jag även börjat plugga till diplomerad massör på det som jag dessutom finansierar helt själv (gissa om jag växer av den du!).
Kanta det med att vara ensamstående förälder varannan vecka och toppa med underbara gubben men vars arbetstider gör det hela spännande, skaka om, tillsätt is och voila - en creme de la Alma hahaha!
Nej, skämt åsido, detta är ICKE ett "buhu-vad-mitt-liv-är-hektiskt-inlägg", tvärtom, jag lever livet fullt ut men får även lära mig nytt om mig själv, hur stark jag faktiskt är och ja jag skrev just det!
Och vad jag kan tåla, hur man kniper mun i olämpliga lägen och hur man får finna stund att ventilera ibland, inse att man bara är människa men att bara jag själv kan leka StålAlma och ingen annan kan göra det åt mig
Puh! Det blev en himla lång och extremt grammatisk inkorrekt mening, men who gives a shit :)
Så för övrigt vill jag bara varna omgivningen om att jag INTE ignorerar dem men är dock så pass knökfull i kalendern min ett tag framöver så jag är en urusel och kass vän, inte att oroa sig dock då alla bekantskaper tycks vara som bortblåsta sedan ett tag - än en gång nej jag klagar inte, inser bara fakta och alla konsekvenser ligger på mig och där ligger dem fint men får förbli där framtill att antingen jag eller en annan vänlig själ förbarmar sig över mig och faktiskt bara frågar efter en fika och kan trots tajt schema :)
Peace my dear old ones!
- att komma i den gamla festblåsan gjorde susen för självförtroendet :D
- världens sandigaste unge haha!
And The Wind Turns Direction.
Ohoj, behöver väl knappast lägga till ett sedvanligt "long time no see" utan vi är nog alla rörande överrens att det lär bli spontanbloggande hädanefter om inget annat så för ett tag i alla fall. För gudarna ska veta att jag saknat bloggningen och känner mig rent av en gnutta ringrostig om sanningen ska fram.
Även tvekan om vad som bör eller rättare sagt är av vikt att faktiskt lägga fram eller inte.
Jag är på toppen/klimax av vad jag tror är den tuffaste perioden av mitt liv, måtte det vara så i varje fall.
Mina dagar kantas av den 100%iga praktiken på vad jag nu vågar avslöja är förlossningen där jag fullkomligt stormtrivs, fått axla betydligt mer ansvar och fått lära mig stiga ur "the box" ännu mer och sånt är ju alltid givande.
Förutom det har vi ju extraknäcket och för att sedan lägga på ett sånt där fint a la typiskt fet grädde på moset Almastyle så har jag även börjat plugga till diplomerad massör på det som jag dessutom finansierar helt själv (gissa om jag växer av den du!).
Kanta det med att vara ensamstående förälder varannan vecka och toppa med underbara gubben men vars arbetstider gör det hela spännande, skaka om, tillsätt is och voila - en creme de la Alma hahaha!
Nej, skämt åsido, detta är ICKE ett "buhu-vad-mitt-liv-är-hektiskt-inlägg", tvärtom, jag lever livet fullt ut men får även lära mig nytt om mig själv, hur stark jag faktiskt är och ja jag skrev just det!
Och vad jag kan tåla, hur man kniper mun i olämpliga lägen och hur man får finna stund att ventilera ibland, inse att man bara är människa men att bara jag själv kan leka StålAlma och ingen annan kan göra det åt mig
Puh! Det blev en himla lång och extremt grammatisk inkorrekt mening, men who gives a shit :)
Så för övrigt vill jag bara varna omgivningen om att jag INTE ignorerar dem men är dock så pass knökfull i kalendern min ett tag framöver så jag är en urusel och kass vän, inte att oroa sig dock då alla bekantskaper tycks vara som bortblåsta sedan ett tag - än en gång nej jag klagar inte, inser bara fakta och alla konsekvenser ligger på mig och där ligger dem fint men får förbli där framtill att antingen jag eller en annan vänlig själ förbarmar sig över mig och faktiskt bara frågar efter en fika och kan trots tajt schema :)
Peace my dear old ones!
- att komma i den gamla festblåsan gjorde susen för självförtroendet :D
- världens sandigaste unge hahaha!
Även tvekan om vad som bör eller rättare sagt är av vikt att faktiskt lägga fram eller inte.
Jag är på toppen/klimax av vad jag tror är den tuffaste perioden av mitt liv, måtte det vara så i varje fall.
Mina dagar kantas av den 100%iga praktiken på vad jag nu vågar avslöja är förlossningen där jag fullkomligt stormtrivs, fått axla betydligt mer ansvar och fått lära mig stiga ur "the box" ännu mer och sånt är ju alltid givande.
Förutom det har vi ju extraknäcket och för att sedan lägga på ett sånt där fint a la typiskt fet grädde på moset Almastyle så har jag även börjat plugga till diplomerad massör på det som jag dessutom finansierar helt själv (gissa om jag växer av den du!).
Kanta det med att vara ensamstående förälder varannan vecka och toppa med underbara gubben men vars arbetstider gör det hela spännande, skaka om, tillsätt is och voila - en creme de la Alma hahaha!
Nej, skämt åsido, detta är ICKE ett "buhu-vad-mitt-liv-är-hektiskt-inlägg", tvärtom, jag lever livet fullt ut men får även lära mig nytt om mig själv, hur stark jag faktiskt är och ja jag skrev just det!
Och vad jag kan tåla, hur man kniper mun i olämpliga lägen och hur man får finna stund att ventilera ibland, inse att man bara är människa men att bara jag själv kan leka StålAlma och ingen annan kan göra det åt mig
Puh! Det blev en himla lång och extremt grammatisk inkorrekt mening, men who gives a shit :)
Så för övrigt vill jag bara varna omgivningen om att jag INTE ignorerar dem men är dock så pass knökfull i kalendern min ett tag framöver så jag är en urusel och kass vän, inte att oroa sig dock då alla bekantskaper tycks vara som bortblåsta sedan ett tag - än en gång nej jag klagar inte, inser bara fakta och alla konsekvenser ligger på mig och där ligger dem fint men får förbli där framtill att antingen jag eller en annan vänlig själ förbarmar sig över mig och faktiskt bara frågar efter en fika och kan trots tajt schema :)
Peace my dear old ones!
- att komma i den gamla festblåsan gjorde susen för självförtroendet :D - världens sandigaste unge hahaha!